En av de kvinnor jag minns tydligast från medier under min uppväxt är dagens person i vår julkalender. I en värld av manliga politiker och militärer stod hon ut och jag minns tydligt att jag uppskattade hennes röst och tankar när jag såg henne på nyheterna. Även om hon syns mindre idag ser jag henne ibland på tv och än idag håller jag henne lika högt.
Bakgrund
Madeleine föddes i Prag 1937. Hon kom att födas in i det yrke hon sedemera själv skulle komma att ägna sig åt. Hennes far var diplomat och kom under hennes uppväxt att vara både pressattaché och ambassadör i Jugoslavien. När det Andra världskriget tog slut och det blev en statskupp i Jugoslavien kom hela familjen att emigrera till USA.
Familjen bosatte i sig i Denver, Colorado. Hennes dopnamn Marie Jean, och framför allt hennes smeknamn “Madlenka” lät inte så amerikansk och det fick istället bli Madeleine.
När hon gick på high school bildade hon en klubb på skolan för att internationellt utbyte och blev dess president. Hennes goda studieresultat och arbete på skolan gav henne ett fullt betalat stipendium till Wellesley College i Massachusetts. Här läste Madeleine statsvetenskap och under sin tid på skolan blev hon också amerikansk medborgare.
1959 gifte sig Madeleine med sin man Joseph. Han var släkt med ägarinnan av tidningen Newsweek och journalist. och under de kommande åren kom hon att arbeta som journalist. Paret kom att flytta runt lite i USA men landade 1961 i New York. Här kom Madeleine att få tvillingar men hennes döttrar föddes för tidigt. Även om båda överlevde kom det att bli en lång sjukhusvistelse för de tre. För att få tankarna på något annat började Madeleine då att läsa ryska.
Ryskan kom bli föremål för fortsatte studier för Madeleine. Hon kom också att börja läsa mer statsvetenskap vid Columbia University. Här kom hon att ta sin filosofie doktorstitel inom Public Law and Government.
Ett liv inom politiken
1975, med alla studier klara och nu tre barn, började Madeleine att ägna sig allt mer åt politik. Hennes stora genombrott kom som nära medarbetare till senatorn Edmund Muskie, en demokrat som hon. Madeleines goda arbete här gav henne en plats i Vita huset under Jimmy Carters presidentskap. Hennes skarpsinne och goda kunskaper om inte minst Sovjetunionen gav henne en plats som rådgivare i det nationella säkerhetsrådet.
När Reagan blev president lämnade Madeleine politiken och samtidigt kom hennes man att lämna henne. 1982 utnämndes hon till professor på Georgetowns universitet. Hon kom att arbeta på fakulteten för International Affairs at Georgetown University’s School of Foreign Service.
Dock kom hon inte helt att släppa politiken. Under åren fortsatte Madeleine att arbeta för det demokraterna i rollen som rådgivare. När Bill Clinton sedan valdes till president 1992 kom ett av hans samtal att gå till just Madeleine. Han utsåg henne till USAs ambassadör till FN.
Under sin tid i FN var Madeleine inte rädd för att ta strider hon kände behövde tas. Framför all hamnade hon i konflikt med FNs generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali. Framför allt tyckte Madeleine att han var för flat i sitt agerande, inte minst när det kom till situationen i Rwanda, som kom att utvecklas till ett folkmord. Situationen mellan dem kom att bli ohållbar och leda till att USA la in sitt veto mot honom när det var dags att välja generalsekreterare. Detta ledde i sin tur till att Boutros-Ghali till slut drog tillbaks sin kandidatur som generalsekreterare.
1996 kom hon att få en ny roll av Clinton. Nu blev Madeleine USAs första kvinnliga utrikesminister. Dock fanns det vissa saker som var annorlunda i hennes roll minister. Då hon inte var född i USA fick hon till exempel inte vara med i successionsordningen i fall presidenten skulle dö eller avgå.
Livet efter
När Madeleine lämnade som utrikesminister 2001 kom hon att bland annat bilda Albright Group. Ur denna grupp har flera organisationer växt fram och idag är hon en av ledamöterna i konsultfirman Albright Stonebridge Group.
Madeleine har också suttit otaliga styrelser, både för förtag men även olika lärosäten. Utöver detta har hon också åtta hedersdoktortitlar från olika universitet.
Arvet efter Madeleine
Som jag skrev i början av texten så hade Madeleine en stark påverkan på mig som tonåring på 90-talet. Under åren har hon också arbetat mycket med olika projekt om rättvisa och jämlikhet. Under sina år på Georgetown var hon också ansvarig för deras Women in Foreign Service Program.
Som första kvinnliga utrikesminister, och då den högsta befattningen en kvinna någonsin hade haft i USA, banade hon väg för fler. Namn som Condoleezza Rice och Hillary Clinton kom att ha samma befattning som henne bara några år efter henne. Genom sin roll i olika organisationer har hon aktivt arbetat för att få fram fler kvinnliga ledare i världen och även varit en förebild för kvinnor världen över.
“Maybe if everybody in leadership was a woman, you might not get into the conflicts in the first place. But if you watch the women who have made it to the top, they haven’t exactly been non-aggressive – including me.” Madeleine Albright
Länkar
