15 december – Eva Ekeblad

Av 0 No tags Permalink 0

De flesta av kvinnorna i årets kalender har kommit från fattigdom eller någon slags arbetarklass. Dagens person är deras totala motsats.

Bakgrund

Eva Ekeblad föddes 1724. Hennes far var ingen mindre Magnus Julis de la Gardie och hon var genom detta en del av en av de mäktigaste släktena i Sverige vid denna tid. I tidens anda kom hon att gifta sig tidigt. Eva var 16 år när bröllopet mellan henne och den dubbelt så gamla Claes Ekeblad, också han greve. Men enligt skriftliga källor verkar äktenskapet ha varit bra. De delade mycket tankar och intressen vilket påverkade dem positivt.

En av Evas viktigaste uppgifter var att föda arvingar. Det kom att under en period bli ett nytt barn vart annat år. Totalt sett fick paret en son och sex döttrar. Då Claes var riksråd i Sverige var han mycket på resande fot och Eva var under långa perioder ensam. Ja, ensam är ju ett relativt begrepp då hon tillhörde den yttersta eliten i samhället med allt var det innebär i form av tjänstefolk etc.

En rättvis ledare

Med maken bortrest hade Eva också ansvaret för de egendomar som han hade. Bland annat var det tre stora gods. Eva fick snabbt ett rykte om att vara rättvis och behandla alla, inte minst bönderna, med respekt. Hon var också hård mot de fogdar som inte gjorde sitt jobb.

Eva var dock inte bara upptagen med skötseln av godsen. Hon hade ett stort kulturellt intresse och höll i sitt hem i Stockholm ofta träffar. Till dessa bjöds en stor variation av människor in, både svenska och utländska dignitärer.

Vetenskapsintresse

I Sverige under denna tid, i mitten av 1700-talet, fanns det ett samtalsämne som alla pratade om, oavsett om du var bonde, fogde eller greve. Jag pratar förstås om potatis.

Potatisen hade kommit till Sverige i mitten av 1600-talet och alltså funnits här i nästan 100 år. Men man var dock fortfarande ganska osäker på vad man kunde använda potatisen till. Sverige på denna tid importerade stora mängder säd. Dels användes det till mat i form av bröd och gröt. Men man gjorde också brännvin på säden. Det hade tog funnits rykten om att det istället skulle kunna gå att använda potatis som grund för sprit men ingen hade hittat ett sätt att lösa det på än.

När Eva hörde talas om detta beslöt hon sig för att undersöka detta. Det tog henne inte lång tid att knäcka gåtan. Bland annat insåg Eva att det gick att göra mjöl av potatisen som man kunde baka med. Detta mjöl kunde också användas på andra sätt, som att pudra peruker. Detta kan låta banalt med med tanke på att man vid denna tid gjorde peruker vita genom att pudra dem med arsenik så förstår ni kanske storheten i denna upptäckt.

Men tillbaks till spriten.

Den 24-åriga Eva kom att skicka in en rapport till Kungliga vetenskapsakademin om sina upptäckter. Det mottogs väldigt väl, speciellt den del som handlade om hur man kunde göra alkohol.
Det låg också i tiden att låta kvinnor vara med i akademier och nu höjdes snabbt röster för att Eva skulle, som första kvinna, väljas in i Kungliga vetenskapsakademin. Detta skedde också den 2 december 1748.

Eva kom att fortsätta att uppfinna saker. Hon fortsatte också att vara en viktig person inom adeln och i kretsen runt kungafamiljen. Ett bevis för detta var att hon 1778 var med som ett av vittnena vid Gustav IV Adolfs födsel. Hennes hälsa kom dock att börja svika henne och Eva lämnade Stockholm för den friska luften vid Mariedals slott. Här kom hon att leva de sista åren av sitt liv fram till hennes död 1771.

Arvet efter Eva

Även om vi idag sällan hör talas om Eva Ekeblad har hon gjort ett stort intryck i den svenska historien. Hennes forskning runt potatis kom att rädda många liv och bidra till att levnadsstandarden höjdes för många. Å andra sidan kom den del av henens forskning som handlade om alkohol kanske att göra det motsatta. Men om det inte hade varit för den hade tanken om att göra mjöl av potatis inte kommit fram, vid denna tid i alla fall. Eva kom därför att vara den som kanske gjorde mest för att göra potatisen till den stapelvara den idag är i det svenska samhället.

Hon blev också en förgrundsfigur genom att bli invald i Kungliga vetenskapsakademin. Google har också hyllat henne genom att göra en så kallad Google Doodle på hennes 293:e födelsedag.

Länkar

 

No Comments Yet.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *