16 december – Catharina Charlotta De la Gardie

Av 0 No tags Permalink 0

Igår lyfte vi fram Eva Ekegren i vår kalender. Hon stack ut lite från de andra i och med att hon kom från adeln och föddes in i en värld av rikedom och makt. Idag skall vi fortsätta i samma spår och vi skall göra det med en kvinna som har en koppling till just Eva.

Bakgrund

Catharina Charlotta Taube föddes 1723 som dotter till Edvard Didrik Taube och hans fru Kristina Maria. Till en början var hennes far friherre, den nästa högsta titel man kan ha. Han gick tidigt in i flottan och gjorde karriär där. Några år senare kom att han bli greve. Men mer om det strax.

För Catharina del var uppväxten dock väldigt traditionellt. Hon fick väldigt lite utbildning. Det hon fick lära sig var de saker som var nödvändiga att kunna inom adeln och vid hovet.

Det stora sveket

Men hur kom det sig då att Edvard Didrik blev greve? Berättelsen bakom detta är väldigt mörk och kom att påverka flera människor, både direkt och indirekt.

Catharina var inte det enda barnet i familjen. Hon hade också en nio år äldre syster vid namn Hedvig. Systern kom att bli omtalad i hela Sverige då ansågs vara så vacker att hon lätt hade slagit både Afrodite, Hera, Athena och Sköna Helena på fingrarna  i en tävling dem i mellan.

Många män drunknade i henens skönhet och av av dessa var den svenska kungen Fredrik I. Han var vid det här laget till åren men kunde inte släppa tanken på att ha Hedvig som sin älskarinna. Hedvigs mor var helt emot den här idéen men hennes far hade en annan inställning. Att Hedvig också vägrade spelade ingen roll.

Edvard Didrik hade dragit på sig ganska stora skulder då han älskade att spela om pengar, men tyvärr var rätt dåligt på det. Kungen fick efter ett års uppvaktning som han ville och familjen överöstes nu med pengar samt en grevlig titel. Hedvig togs till slottet under den officiella titeln hovdam men alla visste att hon var kungens älskarinna. Hon blev genom detta också den första officiella älskarinnan en svensk kung hade haft.

Hon kom att föda två barn för kungen, som blev grevar. Men sakta men säkert blev hon allt mer isolerad på hovet, inte minst av drottningen och till slut ordnade kungen så att Hedvig blev grevinna av Hesselstein. Hon lämnade nu hovet men dog snart efter i barnsäng och blev bara 30 år.

Catharina hade varit sju år gammal när Hedvig flyttade iväg till slottet. Själva arrangemanget förklarades knappast för henne som barn men hon saknade sin syster något enormt.De båda systrar kom dock att träffas en del när de var lite äldre och mycket av Catharina framtida tankar och åsikter om kvinnors roll i samhället kom säkert att formas av dessa samtal.

Gå sin egen väg

Samma år som Hedvig dog kom Catharina, nu 21, att själv bli hovdam vi slottet. Men hon trivdes inte. Den lilla utbildning hon hade haft hade förberett henne på detta liv men hon kände nu allt starkare att något saknades henne. På egen hand började hon därför att utbilda sig. När hon sedan 1748 gifte sig med greven Fredrik Pontus de la Gardie, blev hon svägerska med ingen mindre än Eva Ekeblad. I Eva måste den 25-åriga Catharina mött en själsfrände. De båda kom att forma ett stark band och delade idéer om kvinnors rättigheter och vetenskap.

Fredrik Pontus hade ett eget gods i Uppland. Godset Sjö var den plats där paret, och deras barn, ofta tillbringade somrarna. Detta gjorde den även året 1756.

Under denna period var Sverige oerhört hårt utsatt av smittkoppor och dödsfallen var många. En tanke föddes nu om att inympa människor med lite smittkoppsvirus. Det var ett slags tidigt försök till vaccin men istället för att tänka sig att människor skulle botas hade man en förhoppning om att de skulle bli mindre sjuka.

Rädslan för detta var dock stor och ingen vågade testa. När Catharina hörde talas om detta tog hon ett drastiskt beslut. Hon lät både sig själv och sina barn bli inympade av smittkopporna. Dessutom övertalade hon bönderna på godset att göra detsamma.

Processen lyckades och snart spred sig ryktet om vad som hade hänt. När svenskarna förstod att det var relativt säkert att göra detta hoppade fler och fler på och smittkoppsepidemin avtog.

Ett slut för häxprocesser

Under Catharinas levnadstid var häxprocesserna i Sverige också i full gång. Under en resa 1758 kom hon att hamna mitt uppe i en sådan. Resan hade tagit henne till Dalarna och en socken vid namn Ål. Här hade 12 kvinnor under en lång tid utsatts för tortyr i jakt på ett erkännande av att de var häxor. En dom hade nu fallit och kvinnorna skulle avrättas. När Catharina fick höra talas om detta och såg vad som hade skett blev hon oerhört upprörd. Hon såg till att kvinnorna fick en advokat, domen överklagades och kvinnorna frikändes.

Catharina nöjde sig dock inte med detta. Tortyren hade gett kvinnorna både psykiska och fysiska skador och de kunde inte längre arbeta. Catharina såg då till att kvinnorna fick ett skadestånd och att den domare som hade godkänt tortyren själv kastades i fängelse på vatten och bröd i 3 veckor. Efter detta kom det inte att bli fler häxprocesser i Sverige.

Hjälpsam in i det sista

Catharina kom bara att bli 40 år gammal. De sista åren av hennes liv var tuffa då hon blev dödligt sjuk 1761. Bland personalen på Sjö hade en sjukdom dykt upp och Catharina hade osjälviskt hjälpt till att vårda delar av personalen. Hon blev själv smittad av sjukdomen och dog av denna 1763.

Arvet efter Catharina

Det finns, som du nu har kunnat läsa, två stora händelser som gör Catharina till en viktig historisk person. Genom sina insatser räddade hon livet på otaliga människor som annars skulle ha dött i smittkoppor. Hon var också den som fick ett stopp på häxprocesserna i Sverige.
Redan på denna tid imponerade detta på många människor och adeln kom till exempel att ta fram en egen guldmedalj till Catharina. På denna medalj finns bland annat inskriptionen Fulcrum infelicibus, De olyckligas stöd.

 

 

No Comments Yet.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *