6 december – Minna Canth

Av 0 No tags Permalink 0

100-årsdagen till ära är det passande att skriva några rader om en finsk kvinna. Det var inte helt lätt att välja men till slut föll valet ändå på den kvinna som skulle komma att kallas för “Den finska feminismens moder”.

Bakgrund

Minna Canth föddes in i en finskspråkig familj i Tammerfors den 19 mars 1944 men väste up i stadne Koupio. Hennes dopnamn var dock Ulrika Wilhelmina Johnson och det var under detta namn hon började skolan.

Minna var väldigt intelligent och det gick mycket bra för henne i skolan. I skolan talades det givetvis svenska och kom som så många andra vid denna tid att lära sig även detta språk.

19 år gammal flyttade Minna till Jyväskylä i mellersta Finland. En utbildning på Jyväskylä seminarium hägrade och hennes mål var att bli lärare, ett av få yrken för kvinnor. Det var här hon skulle komma att möta sin man Johan Ferdinand Canth.

Han var en lärare på skolan och de båda fann och föll för varandra. Dock skapade detta ett problem för Minna. Som gift kvinna ansågs det inte vara ok att studera och hon kom därför att avbryta sina studier redan efter två år. Istället kom hon nu att bli lektorsfru och tog heller inte lång tid innan paret fick sitt första barn. Ytterligare sex skulle tillkomma under de kommande åren.

Karriären börjar

I sin man och sällskapet runt honom fann hon en gemenskap och en plats att utbyta tankar, idéer och att diskutera olika frågor. Johan var redaktör för tidningen Keski-Soumi och även Minna kom att börja bidra med texter där. Minna kom härmed att bli den första kvinnliga journalisten. Hon skrev dock inte med sitt riktiga namn utan använde synonymen Wilja.

Men när Minna skrev en artikel som propagerade för nykterism kom både hennes man och hennes anställning där att avslutas. Orsaken till detta var att tidningens ägare inte bara var i den journalistiska branschen utan även tillverkade och sålde sprit.

Istället blev det tidningen Päijänne som 1877 kom att få hennes skarpa penna på sina tidningssidor. Det var kanske en blessing in disguise då Minna här skulle komma att variera sitt journalistiska skrivande med sitt skönlitterära.

Livet skulle dock komma att lägga krokben för henne då hennes man två år senare dog. Minna var samtidigt gravid med parets sjunde barn. Som nybliven änka flyttade hon nu hem till sin hemstad Koupio där fadern hade en garnaffär. Minna tog över affären och genom detta fick hon ekonomiska möjligheter att fortsätta sitt skrivande.

Ett centrum för kultur

Minnas hem kom att bli en central mötesplats för författare och konstnärer i Kuopio. Även kvinnor som var engagerade i samhällsdebatten fann hos Minna ett hem, både bokstavligt och bildligt. Ur detta kom Kuopios kvinnointelligens, en grupp med feministiska tankar som lyckades få den riksdagen att lyfta frågan om kvinnlig rösträtt.

Men centralt var ändå Minnas författarskap. Det kanske mest kända verk hon har skrivit är en pjäs vid namn Arbetarens hustru. Pjäsen kretsar runt fattiga finska arbetare, något som hon var först med att lyfta. Den hade en tydlig feministisk underton och kritiserade bland annat hur boskillnaden fungerade inom äktenskapet vid denna tid.

Totalt kom Minna att författade sju noveller, tio pjäser för teatern och otaliga artiklar till flera olika tidningar. Hon var också en flitig brevskrivare och över femhundra av dessa brev har publicerats.

Minna skulle komma att skriva in till sin död 1897.

Arvet efter Minna

Minna var en på många sätt en pionjär i Finland. Första kvinnliga journalisten, den första framstående kvinnliga författaren och en föregångsfigur inom den feministiska rörelsen i Finland. Det är därför helt naturligt att hon idag lyfts fram som en nationell hjältinna. Bland annat firar man den 19 mars Minna Canth-dagen eller jämlikhetens dag som den också kallas. Idag är det allmän flaggdag detta datum.

För rörelsen runt kvinnlig rösträtt var hon en galjonsfigur och så även för kampen mot rättvisa och jämlikhet i Finland. I Minnas texter var detta inte bara en kvinnofråga utan en samhällsfråga. Men hon lyfte fram att orättvisan som drabbade de fattiga drabbade kvinnor ännu hårdare.

Länkar

No Comments Yet.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *