Efter ett par veckor verkar livet lugna ner sig igen och skrivandet börjar ta fart igen.
Sitter för tillfället med rätt stora sjok med dialog. Ser fram emot att få avsluta detta kapitel får att kunna ge sig på de mer “actionfyllda” delar som väntar. Men framför allt är det ett speciellt parti jag ser fram mot mest och det börjar bli dags att pussla ihop alla gula, blåa och rosa (ja, jag vet) post-it-lappar som ligger huller om buller på skrivbordet, fyllda med etiska spörsmål. Dessa fragment av visdomsord skall snart sättas ihop till ett, förhoppningsvis intressant, samtal mellan min huvudperson och dennes antagonist. Det är ett samtal som tar sin utgångspunkt i en uppsats jag skrev för en massa år sedan och jag ser fram emot att få vara djävulens advokat en liten stund.
I övrigt skall jag tillägga att jag, under det senaste kapitlet, har slängt kopiösa mängder med text. Det är första gången på nästan ett år som jag har kasserat så många ord som jag har gjort de senaste veckorna.
Har också fått tillbaks lusten att läsa. Hade under en rätt lång tid svårt att läsa andra författare samtidigt som jag skrev själv men det verkar har ändrat sig nu. Det kanske är höstrusket med länga perioder i soffan med varm dryck och tända ljus som lockar.
Har i alla fall beställt ett gång böcker från AdLibris;
Underbara dagar framför oss: en biografi över Olof Palme – Henrik Berggren
To Kill a Mockingbird – Harper Lee (dags att läsa om)
Declare – Tim Powers (Tips från G)
/H
