You Can’t Put You Arms Around A Memory

Av 0 No tags Permalink 0

Det var för ett år sedan ungefär som jag insåg att ett av de minnen jag i flera år hade använt i min undervisning var falskt.

Till en början trodde jag att det bara var delar av minnet som var konstruerat, att merparten av det var sant. Men ju mer jag funderade på det desto mer insåg jag att hela minnet var just en konstruktion. Just denna insikt var både skrämmande och spännande. Men vad har detta med mitt skrivande att göra?

Jo, jag upptäckte idag att jag hade förlitat mig lite för bra på mitt minne. Tidigare har jag skrivit om programmet Writer’s Café som jag använder för att strukturera mitt skrivande. Problemet är att jag inte har öppnat programmet på sistone. När jag gjorde det idag upptäckte jag att jag har lyckats flytta runt ett kapitel. Min bok är strukturerad utifrån tre akter. Det kapitel som i min synopsis heter kapitel 14 har blivit kapitel 11.

Inget större problem kan tyckas, och det är det inte heller då det fungerar så som jag har skrivit, men helt plötsligt måste jag tänka om lite. Jag tyckte att jag, i min synopsis, hade löst ett problem rätt smidigt. Men eftersom jag nu har vänt på ordningen har detta problem dykt upp igen och mitt skrivande har för tillfället stannat upp.

Skall dock ut i skogen med jobbet i morgon, skall vara vakt på orientering, och detta passar utmärkt då jag kan stå i det fria och fundera i cirka två timmar, på betalt arbetstid.

Men trots detta, lilla stopp i min kreativitet, håller jag min tidsram rätt ok så ett helt färdigt utkast kan nog vara klart till jul…

/H

No Comments Yet.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *